En och annan håller noga reda på gamla visor. För en tid sedan skrev revyspecialisten Myggan Eriksson och medgav sin okunnighet om Boman i Ture Nermans visa "Ursäkta mitt namn är Boman" kan jag få lov att skratta me?"
Den sjöngs av Ernst Rolf i en cabaret på Fenix med premiär den 29 september 1917.

Nu berättar signaturen "Broker":
Mannen hette egentligen Roy Johnson, född 1895 i Mason City, Iowa USA. Fadern var lokförare av Spansk Fransk börd och krossades vid en tågkollision.
Modern hette Selma, född 1869, och skolkamrat med Döderhultaren i Björnhults skola År 1900 återvände modern till Sverige då med Roy. Hon gifte om sig i Köpenhamn 1903 med en svensk vid namn Boman. Roys kamrater kallade honom för Boman.

Pingstafton 1917 roade sig Roy och andra med att utanför Berns Salonger med en käpp peta av halmhattarna på ett par herrar. De blev förtretade och då inledde Roy sin ursäkt med orden "Ursäkta mitt namn är Boman..." Episoden bevittnades av en road Ernst Rolf och troligen även Ture Nerman, som sedan skrev visan.

Som barn arbetade Roy hos Kungliga Hovbagaren Olsen och bar ut morgonbröd. Han bar även upp ved och koks till rikt folk, borstade skor och putsade knivar och gafflar åt dem. Tjänade härigenom 6 kronor i veckan och betalade hyran för föräldrarna med 16 kronor i månaden.

År 1914 kom Roy tillbaka till Småland. Han hade då lärt sig till fräsare på skofabrik. Efter jobb bl.a. på Kopparverket, Varvet och Junger i Oskarshamn kom han 1917 till Levins skofabrik på Liljeholmen (Stockholm). Han berättar om ett sammanträffande med August Palm i Klara och om minnen från Djurgårdsslätten, om Positiv Kalle och hans Emma.

År 1922 kom han till Närke och arbetade som fräsare i Kumla, Örebro och slutligen från omkring 1932 till Östansjö.

Roy dog 1969 och inför årsskiftet 1954 - 1955 skrev han "Tankar vid ett årsskifte".

Minnet är den enda egendom vi äga
från årens mångfald som svunnit.
Skriv dina memoarer, ty de säga
vad du har och vunnit.
Från år som flytt
framstår på nytt
det värdefulla såsom drömt
det värdelösa har man glömt
allt sant man gjort och känt
blir till slut ett barnsligt pränt.
Men över väg, man med möda gått
vilar soldis och himmelsblått.

Avslutningsvis kan nämnas, att Roys morfar var båtsmannen Nils Hultman. Som timmerman medföljde han en av Nordenskiölds nordpolenexpeditioner.

Ur källor sammanfattat av BROKER:s brorson